bojestig

Och DÄR skickade jag iväg det sista jag behöver fixa inför London. Typ... Nu har Londonmamman alla uppgifter om mig och mina referenser så nu ska hon prata med dem och sedan så... ska det beställas flygbiljetter. Det drar verkligen ihop sig!

För den som läser bloggen med stort intresse har kanske inte glömt att jag för några dagar sedan skrev nåt om att det kunde hända saker här. Jag har efter lite tänkande kommit fram till att det inte kommer hända så mycket. Den enda förändringen blir att jag lägger till en ny kategori: Au pair. Så där samlas alla inlägg som rör au pairandet.

Det kanske är på sin plats att jag kör en kort (!) sammanfattning om vad som hänt:

• Jag var sugen på att åka till England och jobba som au pair. Målet var att bli asbra på engelska och "att utvecklas som person". Ni vet.. det klassiska.
• Gamla klasskompisar som bor och jobbar i London nu blev min kanal till familjer som sökte au pairer. Efter någon månads tv-tittande så började jag mejla med en familj vars au pair skulle sluta jobba hos dem. Och vips så påbörjades resan mot London.
• Jag blev lat och spenderade på tok för mycket tid framför tv:n och datorn. (Och att jag skriver i imperfekt betyder bara att jag inte vågar erkänna att jag fortfarande spenderar för mycket tid framför dessa ting). Cirka fem månader senare sitter jag och skriver dessa rader.
• Mycket tid har gått åt till att tänka, inse, och acceptera att jag inom en snar framtid kommer bryta upp från allt vad jag är van vid. Det har tagit på krafterna och känslorna. Frågan är om jag på riktigt kommer fatta vad jag ger mig in i förrän jag sitter på mitt rum i Ealing, London, och andas brittisk luft.