bojestig

Här sitter jag och baby-sitter. (Läs: dricker ett glas vin och tittar på massa avsnitt av Christine. Fnissar halvt ihjäl mig.). Jag är trött. Vilar huvudet lite och upptäcker att taket i det här rummet är helt fantastiskt (har det blivit lite för mycket vin? Det var å andra sidan bara ett glas..?). Hmm, jag kanske borde ta mig en titt i resten av huset - vad mer har jag missat?

Ja ni. Igår blev ju tio-åringen sjuk.. gjorde i brallan (ni vet.. den lite lösare sortens avföring) några gånger i skolan och lite på vägen hem från skolan. Shit happens så att säga. Skolans policy är att man måste vara hemma 24 timmar för att vara säker på att man inte smittar ner de andra barnen. Men det verkar som att det som skulle ut kom ut, för han var pigg och allt hela eftermiddagen och kvällen. Men skolans policy är skolans policy, den ruckar man inte på. Bureaucracy gone mad, kommenterade londonmamman händelsen.

Så nu sitter jag i the dining room och tio-åringen kollar på film och muckar med hunden i rummet bredvid. Ikväll ska modern ut på nån businessgrej så jag ska baby-sitta. Det blir mycket barn idag med andra ord.

En hel vecka tills helg (jag ska ut i helgen. SKA!) och.. det känns rätt segt. Typ allt känns rätt segt. Jag hade hoppats att elementet på rummet hade varit fungerande när jag kom hem men icke. Jag är inte helt säker på att det beror på att vattnet är helt avstängt i huset. Jo, nu hörde rätt. Inget vatten, ingen värme och fyra dagar tills jag får pengar och ledighet. Fast nej, jag ska inte klaga! Jag har det ju slappt!

Men nee.. Det är segt ikväll. Segt.

Dessutom krånglar internet. Segt.

Igår åkte jag in till London för att kolla upp var jag skulle idag. Det började.. bra? Jag var rätt pepp. Jag och mitt gula rum :)

Mission accomplished! Jag hittade företaget jag åker med och köpte även en biljett. En sak mindre att oroa sig över liksom!

Ni skulle varit där! Det var hysteriskt! Alla hade panik! Och det var väldigt många fler människor där än som fastnade på kameran...

Tog ett gratisprov av nån yoghurt. Den var rätt god.. Körsbär är inte riktigt min grej men jag tog en med blåbärssmak senare och den var godare. Fyra av fem toasters.

Fåglarna har det inte lätt i London. De får inte sitta någonstans typ..

Fågelvänligt or not - London är så vansinnigt fint!

Det exotiska med dubbeldäckare har försvunnit också.. Det är ju sådana överallt!

En klar nackdel med kartorna här är att det aldrig står var man är. Det får man liksom lista ut själv.. Tack för det liksom! Man är ju vilse av en anledning...

Ett fint café!

Ett roligt träd med massa kind of bollar :)

Men så kom jag till en gata med masssssa poliser och undrade vad tusan som stod på.

Sedan tittade jag till vänster och såg att jag var utanför en polisstation. Men sedan när har man börjat parkera i mitten av en gata? Just wondering..

En rolig grej är ju att de ändå gör klättra-inte-över-den-här-muren-grejerna så färggranna och glada! Man nöjer sig ju liksom med att titta på dem och så går man vidare sedan...

Dagen avslutades (nästan) med mitt livs första besök på KFC. Det var mycket frågetecken men rätt okej. Lite skumt dock att äta en friterad kycklingfilé med händerna. Man fick som tur var en våtservett att torka av sig med efteråt. Det behövdes, I tell you!

Tunnelbanan hem till mig åker till Heathrow (så jag får alltid trängas med massa stora resväskor). Det är inte så speciellt spännande vanligtvis men idag så blev det spännande! När jag hoppade på tuben så ropade föraren i högtalarna att tåget inte åkte till Heathrow pga någon säkerhetsgrej. Det var massa "armed police" där och det var den enda informationen som fanns.

Nu när jag sitter hemma på mitt rum så ser jag på BBC att man hittat "a suspect package". Lite spänning i tillvaron!

"What about onions? Onions got layers!" (En kram till den som vet var citatet kommer ifrån!) Alexander är lite av en onion ikväll. (För vanligtvis är jag ju en sådan enkel och okomplicerad person.. eh?) (Jag ska sluta överanvända parenteser!) (Eller åtminstone försöka..)

Vi tar det från början: Det finns mycket som jag inte skrivit om och som inte riktigt behövts skrivas om. Men har man för mycket fritid så har man! Och om man inte kan släppa saker och ting så ligger de och skvalpar därinne tills de släpps ut. Så nu kör vi!

1. I början kom jag asbra överens med den äldre killen och den yngre var lite mer avståndstagande. Nu har det liksom vänt. Nu är den yngre och jag inte längre rädda för varandra men den äldre håller på och muckar hela tiden! Man blir ju tokig!

2. Att jag hela tiden förvånas över att livet inte pissar på mig (varifrån kommer det uttrycket då? Kram till de kunskapsfyllda). Efter en snabb pratstund med mamman så känner jag att det mesta börjar ordna upp sig riktigt bra och att helgen faktiskt kommer att bli trevlig!

3. Pappan är hemma från sin tid på gränsen mellan Tunisien och Libyen (jobbar man på nyhetskanal så gör man) vilket innebär att jag kanske kommer att få en toalett med fungerande belysning - awesome!

Och för att få ur sig lite mer - här kommer lite låttips!

1. En låt som ena ungen satte på EN gång och som jag sedan lyssnat på lite för mycket. Och nej, det är inget jag är är stolt över... Lemar – The Way Love Goes

Så blev det dags för veckodagar igen. Jag tror att det är skönt, rutiner har varit en stor bristvara det senaste halvåret... Det är på en sådan lagom nivå också. Jo, jag gillar det. Jag gillar det här! Frågan är om jag ska fira alltihop med att tvätta barnens sänglakan som skulle tvättats i onsdags. Oops...

Det är första helgen som jag varit hemma en hel del. Eller ja, jag har ju bara varit här två helger men ändå. Det jag ville säga är att det känns som att jag stjäl mat när jag går ner och lagar mat utan att ha jobbat något under dagen. Men nu klarar jag inte av att vara hungrig längre. Jag går ner! Och skäms. Jobbigt.

Någon som hört nåt från svälten i Darfur?

Helg nummer två. Dekadens nummer två. Ånger nummer två. Känna mig redo för ett liv ensam i ett mörkt rum utan kontakt med omvärlden nummer två.

Nja, inte riktigt. Det var den bästa klubben jag nå-gon-sin varit på (hur många har jag varit på då? Det är inte överdrivet många, nej). Lady Gaga, Backstreet Boys, Five, Paper Planes med M.I.A. osv.. Fantastiskt!

Men det var det där med pengarna... Jag har inte riktigt försonats med mig själv än. Men det kommer, det kommer. Det måste komma.

Eric Saades begär efter lite popularitet har satt sig på hjärnan. Är han medveten om vad han sjunger om? Texten är ju bara vulgär! Usch och fy!

Det är fredag. Snart är jag ledig! Men innan dess så ska jag tvätta barnens lakan, bädda rent, gå till skolan och vara med på tio-åringens science club. Vad är det? Varför ska jag vara med? Vad förväntas jag göra? Frågorna är många! Efter det så ska åtta-åringen hämtas från sin fotbollsträning som slutar fem minuter senare och sedan tror jag att mamman är hemma och har pizzor framme som barnen får välja sin egen topping till. Så jag slipper göra maten... Men det är rätt trevligt att göra mat faktiskt för då slipper jag leka med barnen :P Oops, det där var inte så bra sagt kanske!

Jag har börjat se på Black Swan. Natalie Portman spelar en ballerina som.. mår dåligt? Jag vet inte, vi får se var filmen slutar. Jag har iaf ätit upp chokladen som jag köpte till familjen som tack-för-att-ni-vill-ha-mig men som jag aldrig gav dem. Ehm.. Ja. Den var rätt god. Nu ska jag göra allt jag kan för att få Eric Saade ur huvudet och se vad Black Swan handlar om och om den är så wunderbaum som den verkar.

Säkert – Ditt Kvarter

Det sköna med att börja jobba vid tre är att jag verkligen kan ligga kvar i sängen jättttttttelänge. Lyssna på musik, läsa bloggar, krönikor, kolla tv-program man missat och känna att man har det bra. Rullgardinerna är fortfarande nere, rummet vilar i ett gult ljus och jag är skyddad av ett täcke som jag älskar mer och mer. Jag har det bra, jag är bra.

Det är fjorton grader på rummet. Godmorgon på det liksom!? Näsan trillar snart av, pannan är kaaaaall, håret fryser snart till is och rör man täcket så får handen frostskador. Alla kroppsdelar som inte legat under täcket hela natten håller på att dö. Hoppas ni förstår vilken uppoffring jag gör nu när jag skriver! Herrejisses.... Jag är iaf glad för att jag fått en värmefläkt på rummet.

Igår följde jag med Londonmamman och hämtade barnen. Dels så jag vet var jag ska gå och var i skolan de ska hämtas men också så att deras lärare känner igen mig. När vi stod och väntade på att de skulle sluta så pratades det med alla andra som skulle hämta barn... Idag så ska jag hämta dem på egen hand. Jag sväljer nerverna och intalar mig att det ska bli asbra! Och det kommer det säkert bli. Ja, det kommer gå bra!

Madelene vill ha bildbevis på att jag lagar mat. Tror jag. Eftersom att det inte är korrekt svenska så kan jag inte vara helt säker. Men jag gissar på att det är det hon vill. Och vill Madelene något så är det bäst att lyda.


Alexander lagar makaroner.

Alexander lagar Chicken Kievs.

Men jaha. Friden är borta, tio-åringen kommer in och pillar på allting, mobbar hunden som ligger och snarkar och blir sedan borttjasad (stavning?) av mig. Back to matlagning.

Nyss utkommen från tunnelbanan och på väg mot Camden Market.

Efter Camden Market blev vi för blöta och kalla så vi tog en tur till Starbucks. Mitt första besök ever. En besvikelse.

London Eye.

Stora Ben

Ehm... Ja, vad det nu var för kyrka. Stor och snygg var den iaf.. och verkade vara känd eftersom det hängde så många skolklasser där och tittade på den. Allt som verkar känt måste jag ta kort på (se sista bilden...)

De där dörrarna är mycket segare och tyngre än vad man tror!

Buckingham Palace. Drottningen var nog inte hemma.

Picadilly Circus är stället för miiig! *Kör ett trestruket ciss*

Strawberry Mojito och "The Carrie Bradshaw drink"

Lite eftermiddagshäng sådär... Mucho trevligt!

Lite natthäng sådär... Mucho trevligt!

Jonas Åkerlunds brorsas hall. Hur många kan skryta med att de sovit i samma byggnad som en världskändis (jo, men det får man ju ändå säga att JÅ är!) broder!? JAG! Jag har till och med ätit hans bröd och klappat hans katt!

Igår hade jag en heldag i London tillsammans med polerzzz. På dagen gick vi runt och tittade på nästan samtliga turistgrejer som man ska se. På kvällen satt vi på barer och höll på. Nu sitter jag någonstans i London, vet inte vart och ska alldeles strax dra mig vidare på nya äventyr. Livet är rätt bra.

Här kommer några bilder från London..


Utsikten från ett av mina tre fönster.

Utsikten från ett annat fönster.

Walmer Gardens, gatan jag bor på.

Vår, vår, vår!

Huvudgatan i Ealing, Northfields Avenue.

Nu sitter jag och äter frukost i vardagsrummet. Barnen är på Aktiva (nåt sportläger under deras lov) och föräldrarna jobbar. Det är jag och Buster som är kvar och håller ställningarna.

Jag såg precis att bloggen tror att klockan är tolv. Det är den inte. Klockan är elva. Sååå.. ett litet tips: tänk en timme bakåt!