Ja, det blev lite mycket. Men whatever.
Nä, ni. Nu lägger jag ner duktigheterna. Det får räcka så. Spar några saker till morgondagen.
Men bara för att skryta.. eller ja, man kan ju se det som en objektiv rapportering också. Anyway.
Dagen börjar bra. Går upp runt åtta - halv nio någonting. Äter gröt med massa linfrön och solroskärnor i. Tänker att nyttigheter ingår i duktigheter. Sedan kommer en av de största hindrena att tackla - ringa vårcentralen. Det gick skitbra! Det var en trevlig rookie som satt i andra änden. Får reda på att de statliga vårdcentralerna inte gör hälsokontroller på friska personer och får några namn på privata vårdcentraler. Tvättstugetiden börjar och jag kör första omgången tvätt. Går till polisen och fixar pass. Får reda på att jag var tvungen att spärra mitt pass innan jag kan fixa ett nytt. Jag tar en ny kölapp och sätter mig och väntar 20 minuter (kände mig lagom stressad eftersom jag var tvungen att gå tillbaka till tvättstugan) tills det kommer en kvinna och ropar ut "630!". Min tur. Jag följer efter och märker att kvinnan inte sitter i någon reception utan i ett eget rum. Jag rör mig alltså inne i polislokalerna - sjukt coolt! Sedan förstår jag att jag sitter i samma rum som andra har anmält misshandel, våldtäkter och andra vidrigheter i. Känner mig lite obehaglig till mods. Men eftersom kvinnan är så himla trevlig så slappnar jag av. Pratar lite om passet, hur jag tappade bort det och när jag använde det senast. Kvinnan spärrar passet, jag får ett ärendenummer och går tillbaka till entrén för att fixa det nya passet. Går hem till tvättstugan. Börjar kolla upp lite om personbeviset som behövs för att kunna skicka efter belastningsregistret. Fattar inte riktigt och inser att jag behöver ringa Rikspolisstyrelsen, som har hand om sådana saker, och fråga om lite vägledning. Ringer och... det går faktiskt rätt bra. Skriver ut personbeviset, skriver i det sista i ansökan. Lägger det i kuvert och traskar till brevlådan. Tvättstugan. Bokar tid på Centrumkliniken för att få ett läkarintyg. Lite senare mejlar jag dem med lite frågor som poppat upp. Eftersom det kostar att få ut sitt belastningsregister så skickar jag över pengar till Polisen. Avslutar tvättstugan. Bäddar rent sängen. Stryker. Inser att jag inte hinner gå till simhallen och träna. Bestämmer mig för att ta en promenad istället. Kommer hem. Börjar blogga. Nu ska jag ner och äta lite innan jag ska vidare till polerz på middag. Ja, det är lite messed up men hos familjen Bojestig äter vi alltid innan nån ska iväg nånstans. Kan man störa ihjäl sig på men man får välja sina fighter och ler istället.
Ni förstår ju... Det här är groundbreaking! Det kan vara en av de mest aktiva dagarna i hela Alexanders liv. Det har varit full rulle hela dagen. Och då menar jag hheellaa dagen. Känner för att vila lite. Kanske läsa. Men nu -pannkakor.
Men bara för att skryta.. eller ja, man kan ju se det som en objektiv rapportering också. Anyway.
Dagen börjar bra. Går upp runt åtta - halv nio någonting. Äter gröt med massa linfrön och solroskärnor i. Tänker att nyttigheter ingår i duktigheter. Sedan kommer en av de största hindrena att tackla - ringa vårcentralen. Det gick skitbra! Det var en trevlig rookie som satt i andra änden. Får reda på att de statliga vårdcentralerna inte gör hälsokontroller på friska personer och får några namn på privata vårdcentraler. Tvättstugetiden börjar och jag kör första omgången tvätt. Går till polisen och fixar pass. Får reda på att jag var tvungen att spärra mitt pass innan jag kan fixa ett nytt. Jag tar en ny kölapp och sätter mig och väntar 20 minuter (kände mig lagom stressad eftersom jag var tvungen att gå tillbaka till tvättstugan) tills det kommer en kvinna och ropar ut "630!". Min tur. Jag följer efter och märker att kvinnan inte sitter i någon reception utan i ett eget rum. Jag rör mig alltså inne i polislokalerna - sjukt coolt! Sedan förstår jag att jag sitter i samma rum som andra har anmält misshandel, våldtäkter och andra vidrigheter i. Känner mig lite obehaglig till mods. Men eftersom kvinnan är så himla trevlig så slappnar jag av. Pratar lite om passet, hur jag tappade bort det och när jag använde det senast. Kvinnan spärrar passet, jag får ett ärendenummer och går tillbaka till entrén för att fixa det nya passet. Går hem till tvättstugan. Börjar kolla upp lite om personbeviset som behövs för att kunna skicka efter belastningsregistret. Fattar inte riktigt och inser att jag behöver ringa Rikspolisstyrelsen, som har hand om sådana saker, och fråga om lite vägledning. Ringer och... det går faktiskt rätt bra. Skriver ut personbeviset, skriver i det sista i ansökan. Lägger det i kuvert och traskar till brevlådan. Tvättstugan. Bokar tid på Centrumkliniken för att få ett läkarintyg. Lite senare mejlar jag dem med lite frågor som poppat upp. Eftersom det kostar att få ut sitt belastningsregister så skickar jag över pengar till Polisen. Avslutar tvättstugan. Bäddar rent sängen. Stryker. Inser att jag inte hinner gå till simhallen och träna. Bestämmer mig för att ta en promenad istället. Kommer hem. Börjar blogga. Nu ska jag ner och äta lite innan jag ska vidare till polerz på middag. Ja, det är lite messed up men hos familjen Bojestig äter vi alltid innan nån ska iväg nånstans. Kan man störa ihjäl sig på men man får välja sina fighter och ler istället.
Ni förstår ju... Det här är groundbreaking! Det kan vara en av de mest aktiva dagarna i hela Alexanders liv. Det har varit full rulle hela dagen. Och då menar jag hheellaa dagen. Känner för att vila lite. Kanske läsa. Men nu -pannkakor.
Kommentarer
Trackback
