Varning för hetsig Alexander
Och nu när jag tänker på det så är familjen faktiskt ganska stötande. Hur mycket mer kärnfamilj kan det bli? Pappa, mamma, två barn. Det är ju sjukt! De har ju nästan (hehe) hund också! Och till råga på allt så är det modern som stressar på jobbet, ställer upp för allt och alla där, stressar till affären för att handla till familjen, stressar hem och får styra upp saker. Pappan däremot jobbar lite.. knackar dörr och går och klagar hos chefen. Och vad gör han mer? Jo, bestämmer att hela familjen ska flytta! Utan att prata med familjen eller frugan om det. Varför är det nödvändigt liksom? Han är ju man - då får man ju bete sig som att man är the only guy in the world! (För den intresserade: nu sitter jag och känner mig lite andfådd och röd i fejjan. Så upprörd blir jag!)
Nä, nu tar vi och lugnar ner oss. Kanske är det inte så allvarligt.. Den var ju faktiskt lite rolig. Men borde man inte kunna göra familjen lite mer... Ja, ni vet? SVT:ig. Som att man faktiskt har tänkt lite på vad man visar.
Men är det kanske inte så att kultur - i vilken form den än kommer, om det så är barnprogram, film, böcker - inte bara ska vara sedeslärande och korrekt och visa upp nya och positiva könsroller, utan även visar hur världen faktiskt ser ut, idag?
Jag håller med dig, det gör jag, men å andra sidan tänker jag också att "Vad är det så konstigt med att den här familjen fungerar så då, det gör väl majoriteten av alla familjer i Sverige?". Det är kanske till och med det som är intressant. De här karaktärerna är som skruvade versioner av verkligheten. Det finns ju ingenting som säger att bara för att karaktärerna är på det här viset, och familjen är konstruerad som den är, så är det RÄTT; däremot är det ju roligt, och viktigt och inspirerande, om folk reagerar som du och protesterar mot den här representationen (och ännu bättre om barn också gjorde det!). Alltså, förstår du hur jag tänker? Att det inte är SVT eller julkalendern det är fel på, utan verkligheten.
Hehe, jag håller med dig om att det är fel på verkligheten! Men jag menar liksom att det finns nog med program som visar verkligheten! Var är de program som tar upp familjesituationer eller bara en enkel liten singelmänniska som inte faller inom den stora massan? Jag vet att det finns sådana program - men de programmen får liksom en "här-kommer-ett-program-som-är-stiff-och-tråkigt-bara-för-att-lugna-Gudrun-Schyman-och-resten-av-galenpannorna"-stämpel. Jag tycker det skulle vara skönt med ett storprogram, eller vad man ska kalla dem, som på bästa sändningstid visar något som inte är mainstream och som inte gör det annorlunda till ens tor grej. Och jag vet att julkalendern inte sänds på bästa sändningstid, men den här diskussionen är kanske också större än bara julkalendrar :)
Fy vad roligt det är att prata om det här! Mer sånt till folket!
Ja, det gäller förstås inte bara julkalendrar, kanske allra minst julkalendrar eftersom de faktiskt bara sänds en kort period en gång om året, haha. Det finns många andra format som vi ständigt matas med, program som går året runt och som vi läser om och ser och fullkomligt överröses av, som kanske är ännu viktigare att kritisera.
SVT har ju faktiskt en uppgift att ha ett brett utbud och både mångfald och kvalitet i sina program, och i det här fallet är det väl mångfald som ska understrykas? För även om det i verkligheten är så att majoriteten av alla familjer är mamma-pappa-barn existerar ju andra konstellationer precis lika mycket och därför borde ju de har precis samma rätt att bli representerade. Framför allt är det ju extremt vanligt att mamma-pappa-konstellationen spricker och då ser ju plötsligt familjen helt annorlunda ut, det borde kanske visas lite oftare, särskilt i barn-teve, för barn påverkas ju minst lika mycket som sina föräldrar av en skilsmässa.
Annars tycker jag faktiskt att just barnprogram brukar vara ganska duktiga på att vara lite "annorlunda" och inte bara visa stereotyper eller kärnfamiljer? I och för sig är julkalendern definitivt inte ett bra exempel, för där är ju kärnfamiljen (ovanligt) vanlig ... Vet inte hur många kärnfamiljer med mamma-pappa och två-tre barn som man kan komma på? Sunes jul, Greveholm, Julens Hjältar, årets julkalender förstås, När karusellerna sover, nej, nu orkar jag inte tänka mer. Många julkalendrar handlar ju inte ens om människor, haha.
Det är nog svårt att göra ett program med "annorlunda" människor eller familjekonstellationer utan att just beskyllas för att göra ett program PÅ GRUND AV de annorlunda människorna och familjekonstellationerna. Man vill ju att det ändå ska vara naturligt, ingen big deal. Tacka vet jag Jul i Kapernaum, det var så knäppt så det fanns inte :)
