bojestig

Om några timmar lämnar jag mina tonår. För gott. Ja, hur känns det? Inte så himla mycket faktiskt, det hela går ganska obemärkt förbi. Men själva tanken känns desto mer. Rätt så svindlande. Jag gillar inte riktigt tanken på avsked. Och detta avsked är ju ganska så... svårt att undvika. Liksom.

Men om vi blickar framåt då. Vad har jag kvar i livet? (Herregud, jag har typ levt en fjärdedel av mitt liv. Jag dör ju snart!) Jo, men typ, familj och barn, att hitta ett riktigt roligt jobb att svulla i, gå på massa konserter och andra kulturgrejer, träffa så sjukt många vänner, bli riktigt bra vän med många. Jag ska leva! Alltså, leva! Det lovar jag!

Härmed lovar jag att jag ska leva. LEVA!

Idag har jag tvättstuga igen. Tjihoo! 10.00-14.00 är tiden. Upptäckte 10.22 att klockan hade tickat på utan min tillåtelse... Men vadå, bättre sen än aldrig. Jag får dock säga att jag är väldigt effektiv när det väl gäller! Då ni!

Imorse tog jag mig en långpromenad runt omkring i mitt kära Eklandskap. (Det är nu jag får problem med alla adjektiv...) Jag vet inte hur jag ska förklara, men jag tog några bilder med mobilen så om ni håller utkik på Facebook så kommer ni få se på ett och annat. Nån gång... Och så väntar Malmö-bilderna på att få bli upplagda...

Jag har tänkt (jag lovar ingenting) traska till Polisen och hämta en blankett om min otroligt gedigna brottshistoria. Och så passar vi på och går förbi kyrkan och dumpar alla utvärderingar från förra årets Följ Mig-konferens. Jag har till och med tittat efter vårdcentraler som ger intyg för au pair-resor. Tanke: VARFÖR MÅSTE ALLT KOSTA SKJORTAN? Det kostar minst 800 kronor för att få en stämpel om att jag är frisk :@

Jag är liksom fast i en återvändsgränd och utan möjlighet att vända. Eller? Nej, jag vet inte. Äh.

Hon är så himla cool!

(Jag hatar att komma på rubriker)

Idag är jag på ett sånt fruktansvärt mysigt humör. Jag har läst Jonas Gardells bok Jenny halva dagen (vilken författare!) och andra halvan har jag halvsovit i min lilla soffa och lyssnat på Michael Bublé. Jag är nöjd. Väldigt nöjd!

Ikväll (är det natt än?) tar jag och stänger av datorn och allt vad en erbjuder. Jag tar en bok och lägger mig och läser. Ikväll lever-jag-i-nuet, är fin och au naturell. Jag luktar svett.

Idag är livet påtagligt. Mitt eget ställs i så lustig proportion till andras. Människor i ens indirekta närhet dör, andra strävar framåt. Jag har varit på samma ställe så länge att jag vuxit fast.

Det är höst. Jag gör äppelpaj. Lyssnar på musik och tänker på livet.

Äntligen äger jag ett par manchesterbyxor! Glad och nöjd är vad jag är. Trots att gylfen är halvtrasig och jag har ont i huvudet.

Nu har ytterligare fem dagar av mitt liv spenderats i Malmö. Vilken stad! Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna skriva så att ni förstår hur fint det är där. Och vilka fina kompisar som kan hittas där.

Inatt sov jag fyra timmar. Fyra, 4, timmar. Ja, det låter ju lite lite. Men jag kunde inte slita mig från det däringa ballongspelet :) 

15.12 går bussen från sjukan till resecentrum. 16.00 går tåget från Linköping till Malmö. Tjihoo, vad skoj jag kommer ha! Kvalitetstid med en Jenny och en Kimberly är aldrig, aldrig fel! Och så ska vi spana in dennadära kyrkan som ska va så spejsad! Det har kan bli riktigt bra!

Försök nu att ha det riktigt bra, så ses vi igen på onsdag!

... och jag är spelmissbrukare. Kanske. Jag får kolla upp reglerna kring det där.



Bloons Tower Defence 4. Jag tror inte att det finns något som är bättre än att sitta med Spotify och ett spännande och utmanande parti ballongsmälleri. Inget. Ja, jag vet vad ni tänker nu... "Men kärlek, världsfred, skatteåterbäring, Gud, barnskratt och skuttande lamm då?"

Inget. 

p3 (Kvällens spellista... vill du ha kvalitetsmusik så klicka inte! Och nej, det är inte så mycket P3-musik.)

Godnatt!

Jo, visst blir det fredagsmys. I sängen! YEY!

Det här skulle ju bli en bra dag! Istället för glädje, fika, kompisar, livsnjuteri så känns allt nu bara stressigt. Utan att ha så mycket att vara stressad över.

Mamma hade sagt åt mig att börja tvätta klockan tio. Lydig som jag är så befann jag mig i tvättstugan 10.10. Tio minuter sen. Och då har någon tagit tvättiden och satt igång alla maskiner. WHAT??!! Jag blev förvirrad och irriterad och bokade tiden efter. Gick hem med den tunga, otympliga tvättkorgen. Gick senare ut igen med den tunga, otympliga tvättkorgen. OCH DERAS KLÄDER ÄR KVAR! Torkskåpet och torktumlaren är fulla med kläder. Jag lackar ur, slänger alla kläder i ett hörn och sätter igång med mitt.

Senare så kom mamma på att vi hade tvättiden imorgon och inte idag. Oops! Förlåt, kära granne.

Eftermiddagen tillbringades på Centrumkliniken (en väldigt förvirrande upplevelse) där jag och Jenny skulle ta hepatit A-vaccindos nummer två. Det var.. spännande. Nu kommer både hon och jag skonas från hepatit. (Hotet är visserligen inte överhängande. Men...) 



Ylva satt utanför Santinis och väntade på sitt fikasällskap, a.k.a. Alexander, och hade ont i fötterna. Vilken dag, vilken kväll!

"- Om vi bygger höghastighetsbanor påstår några att "Då slår man sönder inrikesflyget i hela södra Sverige".

Det säger hon med antydan till ett litet fniss i ena mungipan. Tar ett kort och mjukt kliv framåt. Gör en mikropaus. För samman händerna framför bröstet och slår till:

- Det gör inget tycker vi."

http://corren.se/valet/?articleId=5353567&date=&menuids=

Hur kan man inte älska henne?

Foto: Alexander Bojestig (Jag vet, jag är lika bra på paparazzibilder som Aftonbladet!)

På lördag åker jag till Malmöööö (YEEEY!!!!) Vilket innebär att jag inte kunde rösta på söndagen. Så därför tog jag mitt pick och pack (a.k.a. Jenny och Madelene) och traskade all the way till bibblan för att förtidsrösta. Och vem ser jag på stan om inte denne filur! *starstruck*

Jag och pappa åkte till Willy:s för att handla. På vägen så åkte vi förbi Engelska skolan som var fylld med brandbilar och poliser.

Don't drink and drive.
Vilka minnen!

Det här är så himla stort! Jag dör, jag dör, jag dör

Resten av huset sover. Alexander sitter med hörlurarna och partar tillsammans med Lady Gaga! Tjihoooooo!!

Det var som jag alltid trott.

Gamla människor är onda.
Unga människor är goda.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/aldre-gillar-daliga-nyheter-om-yngre-1.1162105

På Frizon så gick jag (såklart) på en hel del konserter. Men ingen konsert etsade sig fast på mitt minne så som konserten med Rue Royale. Efteråt så köpte jag alla skivor de gjort och blev 150 kronor fattigare. Ett mycket bra köp! 

Nu efter Frizon så lyssnas det mycket på dem och de har något som gör dem så speciella. Det ligger nåt väldigt vilsamt och betraktande över deras låtar. Jag älskar det, jag älskar dem.

Idag tänkte jag ha en fixande dag. Eller ja, jag ska bara fixa en sak. Biblioteket. Asså, jag ska inte fixa biblioteket men jag måste lämna tillbaka böcker. Och låna! Och om femtiofem minuter ska jag befinna mig på universitetet för att träffa finfina människor. Jag som fortfarande ligger i sängen.

Och just ja. Jag hade tänkt gå dit. Hinner jag? Orkar jag?

Jag och Madelene var ensamma hemma ikväll. Party party. Vi gjorde våfflor (för många, jag vill inte äta på hela nästa vecka). Förutom våfflorna så såg vi på Notting Hill. Så himla fin film. Och så himla deppig jag blev efteråt. Hur mycket mer påmind om sin ensamhet kan bli? Så...

Herr Birro sa i en intervju att han var stämd i moll. Det är han och jag då. I alla fall ikväll. Igen.

Min deo är slut. Verkligen slut. Tom. Så idag är det jag som pallrar mig ner mot staden för att konsumera! Har jag tur så lyckas jag lura med mig Madelene.

Denna fiskares vän är inte bara fiskares vän utan även min vän! Jag köpte den lagom till Torpkonferensen där den förgyllde tillvaron. Sedan dess har den legat på mitt skrivbord och bara väntat på att bli uppäten. Idag har jag börjat äta på den igen. (Jag vet, löpsedelmaterial!)



Annars då? Jo, jag lyssnar och älskaaar Sophie Zelmani. Hon är så himla bra att även DU borde lyssna lite! 
Sophie Zelmani – I'm The Rain

Jag vet inte om jag har sagt det men jag har börjat äta kött igen. Det har snart gått en vecka och jag har hunnit med en måltid med kött och en med fisk. Resten är jättevegetariska. Har jag tappat mitt behov av döda djur?

Oj, riktigt sådär deprimerad är jag inte riktigt :O

Svulstig dunka-dunka. Kan det blir mycket bättre? Nej, precis.

För några år sedan fick jag min första laptop och blev såklart överlycklig. Tills jag insåg att internet bara fungerade om jag satt precis vid den stationära datorn eftersom man var beroende till ethernetkabeln. Det har jag varit fram tills denna dag. Beroende. Men idag är frihetens dag, en dag som kommer att gå till historien som... dagen då Trumslagaregatan 28 fick trådlöst internet i hela huset!



YEY!

Bärplockare och dumsnålhet

Det är en väldig massa prat om de stackars bärplockarna som kommer hit och utnyttjas. Jobbar långa långa dagar i skogen med att plocka bär utan att få skäligt betalt. Många är de som beklagar sig och tycker synd om. Och visst, det gör jag med. Men samtidigt slås jag av kortsiktigheten i dessa resonemang - för hur tror Svensson att alla andra matvaror i butiken blivit till? Hur tror Svensson att barnarbetarna som skördar kakaobönorna till Cloettachokladen har haft det? Hur tror Svensson att alla de som jobbar tunga dagar på kaffeplantagen runt om i världen mår? Som sprutar bekämpningsmedel utan varken munskydd eller skyddskläder

På ett sätt är det bra att bärplockarna är här och visar på hur skevt samhället är. Ska man ha billigast möjliga bär är det här resultatet. Och vi vill ju att allt ska vara så billigt som möjligt. Priset är det enda som är viktigt när det gäller mat. Inte vad man faktiskt får för pengarna. Men om vi var beredda att betala lite mer för bär skulle plockarna få det bättre. Om vi var villiga att lägga på några kronor extra på kaffet så kunde vi slippa barnarbete. Om vi valde rättvisemärkt ekologiskt te skulle ingen bli förgiftad av att arbeta på odlingarna.  Kort sagt; om vi inte vore så dumsnåla kunde vi vara riktigt kloka konsumenter.

Och det är dessutom ganska enkelt. Leta efter symbolen för Rättvisemärkt i affären och välj alltid det alternativet. Då är chansen större att arbetarna har en dräglig lön och tillvaro. Och väljer man dessutom ekologisk mat är oddsen goda för att arbetarna inte behövt jobba med farliga bekämpningsmedel. Med små små medel kan man förändra världen. Om man inte är dumsnål det vill säga.

http://www.folkbladet.nu/?cat=89

Så har det hänt igen! Jag har stött på en wunderbaum artist! Så jag knopade ihop en liten spellista: JJCK

För någon jul sedan så erövrade jag en skiva av Christian Kjellvander i ett julklappsrace. En artist som jag aldrig tidigare hört, en skiva som jag aldrig riktigt lyssnat på. Så var det en kompis som tipsade om honom på facebook varpå jag tänkte ta och lyssna igenom skivan i hopp om en ny förälskelse. Och vad möter mina ögon när jag loggar in på Spotify?

BODY TALK PT.2

OMG, det gjorde min dag!

Det händer inte mycket i mitt liv nu. Det är därför jag inte har skrivit något på nån dag. För tillfället är jag helt matt i kroppen (jämför med en heldag på Scan. Man blir lite avtrubbad...), jag har liksom städat hela huset och finputsat toaletterna. Frågan är nu om jag ska ut och springa lite så att jag har en anledning till att duscha. Att duscha är ju annars inte den roligaste sysselsättningen...

Jag tänkte uppgradera min profil lite. Det var tydligen inte populärt, nu kan man inte ha nån profilbild - allt bara försvinner ju! 

Och varför tycker inte datorn att man kan skriva "uppgradera" och föreslår istället "uppgrader a"? Är det nåt slags kollektivt hat mot mig eller? Va?

FATTAR NI ATT EN BIT FÄRSK INGEFÄRA KOSTAR 2 KRONOR??? OCH ATT EN CHILI KOSTAR 1,50???

VARFÖR HAR INGEN SAGT DET HÄR TIDIGARE????!!!!!

Så hände det igår igen. "Medges ej!"

Vi skulle säga farväl till Jenny genom att spela Galenpanna (?) och drog sedan vidare till La Luna för att intaga skräpmat. Jag som inte var hungrig måste ju ändå köpa en stor, dyr pizza. Jag kan ju inte köra budget!?

Jag behöver hjälp.